Sidan för alla som upplevt missfall
|
Sidan för alla som upplevt missfall
|
|
|
X utomkvedshavandeskap
Behöver du prata? Bli medlem på vårt forum http://osynligabarn.ning.com/ Utomkvedshavandeskap räknas inte som missfall rent medicinskt men eftersom det är en lika stor förlust av ett barn så skriver vi om det här ändå. En
graviditet utanför livmodern kan till en början ge normala graviditetssymtom
som spänningar i brösten och illamående. Några känner inga symtom alls och
misstänker därför heller inte att de är gravida. Symtomen vid utomkvedshavandeskap är svåra, ihållande buksmärtor och blödningar från underlivet. Symptomen uppkommer mellan 6-12 veckan. Om man
inte har allvarliga symtom eller har lätta underlivssmärtor och inte blöder
kan läkaren välja att avvakta ett par dagar. Det gör man eftersom hälften av
alla graviditeter utanför livmodern upphör utan behandling. Utomkvedshavandeskapet
kräver annars en snabb operation där embryo, fosterhinna och moderkaka tas
bort och blödningen stoppas. Det sker antingen med titthålskirurgi eller en
vanlig operation genom buken. Ibland måste äggledaren också tas bort, men ofta kan den bevaras. I några
fall kan läkaren vid en ultraljudsundersökning direkt se att ägget fastnat
utanför livmodern. Buksmärtor kan också tyda på missfall,
blindtarmsinflammation eller inflammation i äggledarna och därför kan det behövas
en noggrann undersökning. Man testar också hcg-halten. Mycket låga värden
betyder praktiskt taget alltid att du inte har utomkvedshavandeskap. Likaså
talar höga värden emot utomkvedshavandeskap. Men oftast är två hcg-mätningar
i blodet med två dagars mellanrum ett minimum för att diagnosen ska bli säker.
Vid en normal graviditet stiger hcg kraftigt på två dagar medan hcg-halten
ligger kvar på samma nivå eller sjunker vid ett utomkvedshavandeskap. Utomkvedshavandeskap heter extrauterin graviditet på läkarspråk, därav förkortningen X. Kved är livmoder på gammalsvenska. Idag är ungefär 2% av alla graviditeter i Sverige X, för 20 år sedan var det bara 0,5%. Anledningen till ökningen, anser läkarna, är ökningen av salpingit (äggledarinflammation), med förträngningar i äggledarna som följd, hos fertila kvinnor som i sin tur ökar risken för X. Dom andra stora orsakerna till att X blivit vanligare är genomgången gynekologisk bukoperation och pågående användning av spiral som preventivmedel. Det finns flera olika former av X. Den överlägset vanligaste, med 99%, är att ägget fastnar i äggledaren i väggen längst bort från livmodern, oftast då i ampullen. Men ägget kan också fästa i buken, äggstocken, livmoderhalsen eller till en del av en missbildad livmoder. Specialfall är om ägget fäster i den del av äggledaren som passerar livmoderväggen sk interstitiell graviditet. En form av X som ökat på senare år pga provrörsbefruktning är heterotyp graviditet. Det innebär att man har ett ägg implanterat i livmodern och samtidigt ett ägg som fäst i äggledaren. Från äggledaren kan kroppen spontant stöta ut ägget i bukhålan. Om inte det händer så fortsätter ägget att växa tills äggledaren spricker. Ett typiskt symptom på X är axelvärk. X kan vara livshotande så det är mycket viktigt att det upptäcks tidigt och att kvinnan kommer under vård.
|
|
Skicka e-post till info@osynligabarn.se med
frågor eller kommentarer om den här webbplatsen.
|
