Kontaktpersoner
Vi håller på och försöker bygga upp ett
nätverk för oss som upplevt missfall. Vi söker nu personer från olika
ställen i landet som kan vara kontaktpersoner. Som kontaktperson ska du själv
ha gått igenom missfall så du kan vara ett stöd och kunna informera om
missfall till dom som hör av sig. Vi ser gärna att du är kontaktperson inom
det slags missfall som du själv upplevt. Om du vill får du gärna berätta och
prata om Osynligabarn.se och även kanske ordna träffar mm. Om Du vill bli
kontaktperson så maila oss kontakt@osynligabarn.se
så hör vi av oss och berättar mer. Ditt namn eller kontaktuppgifter kommer
inte att finnas på hemsidan utan dom som vill ha kontakt med dig får det via
oss.
Du som vill ha kontakt med någon av
nedanstående personer läs igenom deras presentation och välj en som du
känner skulle passa för dig och klicka på den texten så kommer en mailruta
upp och det är bara att börja skriva.
Jag
är 31 år och har 2 barn. Har haft en ofostrig graviditet
som upptäcktes i vecka 13 och två mf i vecka 6. Alla mf har jag fått hemma.
Tyckte sjukvården bemötte mig mycket nonchalant och det vill jag ändra på
så att andra slipper uppleva detsamma. Läs mer under Min upplevelse.
MA
upptäckt på VUL i månadsskiftet maj/juni, jag (vi) var i tionde veckan och
hade sett det lilla hjärtat slå bara 10 dagar tidigare. Eftersom jag inte
haft någon blödning och alla graviditetssymptomen fanns kvar slog
sanningen om det avstannade livet inom mig ner som en blixt från klar
himmel. Kände mig otroligt lurad av kroppen! Den medicinska aborten (tabletter)
visade sig misslyckas och fem dagar senare fick jag akut skrapas mitt i natten.
Efter vad som kändes som evigheter är jag nu gravid igen och ska vilken dag
som helst föda flickan vi väntar.
Jag
har haft 5 tidiga mf och har tyvärr alltför ofta upplevt en attityd
från omgivningen av att detta inte skulle vara "riktiga" mf och att
det
heller inte då är en "riktig" sorg det handlar om. Jag har känt en
enorm
sorg varje gång och känt mig både lurad och tom. Dessa 5 barn som aldrig
fick komma till mig finns ständigt med mig i mitt hjärta, trots att de
levde så kort tid i min kropp. Idag har jag 3 underbara, friska barn och
jag vill gärna stötta och hjälpa den som upplevt tidiga missfall och
behöver få känna alla känslor och finnas i sin alltför verkligen och
riktiga sorg kring detta.
Kvinna
på 40 år som fick MA i vecka 23. Jag har 3 tonårsbarn. Graviditeten var lite
hoppig med lite blödningar men alla värden och hjärtljuden var bra. I vecka
20 gick vattnet, två veckor senare slutade hans hjärta att slå och vår
son gick inte att rädda. Han föddes 27:e mars och fick namnet Kim. Det var en
mycket jobbig tid för oss alla då man hade ställt in sig på allt och även kände
av alla hormoner som spökade runt i kroppen.
Jag
blev gravid efter att jag och min man försökt under en längre tid att skaffa
barn. Men den lyckan byttes efter ett tag till sorg och förtvivlan när läkaren
sa att han inte hörde något hjärtljud och det konstaterades att det var MA i
vecka 10. Därefter skickas vi runt inom landstinget. En enkel medicinsk
sak för dom men en väldigt stor och jobbig händelse för mig och min man.
