Sidan för alla som upplevt missfall
|
Sidan för alla som upplevt missfall
|
|
|
Varför denna sida?
Vi möttes på nätet i den omtumlande tiden när vi båda stod inför en avgrund. En djup, skrämmande, tom avgrund. Vi mailade, pratade på telefon, stöttade, lyssnade och grät. Vår värld krympte och vi kände oss övergivna och lurade. Vi skulle ju bli mammor, hur kunde detta ske? Vänner och släktingar svek och kom med konstiga, klichéartade uttalanden. Vårdpersonalen verkade många gånger oförstående över vår sorg och gav knapphändiga upplysningar. Efter otaliga mail, telefonsamtal och sms så bestämde vi oss för att träffas. Och när vi satt där på caféet så föddes idén om en bok, en hemsida och en broschyr att lägga ut på sjukhusen. För att ingen ska behöva känna sig ensam, utsatt eller få dålig information. Ingen ska behöva gråta i ensamhet och stå ut med glada tillrop från dom som vill väl men som ofta sårar. Ingen ska behöva skämmas över att berätta att dom mist ett liv, en dröm, en framtid, ett barn. Vi ville ha en mötesplats där vi kan stötta varandra och dela våra erfarenheter och bli starka tillsammans. En av oss har haft sex tidiga missfall och ett barn som dog i magen i vecka 15 och en av oss har haft två tidiga missfall och en ofostrig graviditet som slutade i missfall vecka 13. Vi har många gånger pratat om hur olika man sörjer. Hur sörjer man att man måste föda fram sitt döda barn? Hur sörjer man ett barn som bara funnits i fantasin? Är det lättare att ha en minneslund att gå till eller att veta att det barn man trodde låg i magen aldrig var livsdugligt? Det finns förstås inga svar på detta, och det ska det nog inte finnas heller. "Jag minns ett speciellt tillfälle, när vi var ute och shoppade kläder tillsammans samtidigt som vi än en gång diskuterade våra missfall. Jag sa något om att det känns konstigt att sörja något som inte var något. Då säger LM på sitt självklara sätt: Det var visst ett barn, en befruktning ägde rum och det är ditt Osynliga barn!" Och precis så känns det. Ingen kan se det på mig, men jag kommer aldrig glömma mitt osynliga barn." CJ
|
|
Skicka e-post till info@osynligabarn.se med
frågor eller kommentarer om den här webbplatsen.
|
